LisstilAktivitetSamhällePappaindexValspecialOpinion
     

Därför en PappaManual
Det händer inte mig

Att bli pappa
Att vara en pappa
Pappapärmen
Bevisa din medverkan
Din pappaledighet
Bli berövad sin roll
Vårdnadstvisten
Därför vinner mamman
Några ord om feminism

P A S - Parental Alienation Syndrome
Juridisk hjälp eller inte
Vad säger lagen
Vårdnadstvistmodell
vanliga minor och fällor
Om förlusten är ett faktum
Att bli en vinnare
Förebyggande åtgärder
Vårdnadsutredning

Dokument
Blandade frågor och svar
Hjälp och stöd
Om PappaManualen
Kontakta oss
Sista ordet...

Man ser dagligen pappor med sina barn p å jobbet, i lastbilen, i tv, med barnvagnen på stan, i köpcentret, på lekplatsen, i skogen etc.
Alltid aktivt deltagande eller på väg mot något okänt mål...
Samtidigt sitter samhällsforskare och statsvetare och muttrar över att; "Pappan inte engagerar sig i sina barn" att "unga mammor hotas med utanförskap då de inte kommer in i arbetslivet."

- Hur kan denna paradox vara möjlig?

För att förstå varför det ser ut som det gör idag så måste vi titta tillbaka i historien och bekanta oss lite på våra grundvillkor för överlevnad.

Det var en gång…
I tidernas begynnelse var hanens och honans olikheter villkor för överlevnad där den starka eller sluge överlevde och kunde föra arvet vidare.
Hanen var till konstruktion mer robust och stark, mentalt mer explosiv och orädd. Honan var fysiskt svagare, men lika seg och mer mentalt uthållig, så även mer försiktig. Dess förmåga och drivkraft att föda barn gjorde honan mer attraktiv för att locka hanen till sig. Honan hade genom sina unika egenskaper en viktig roll som förvaltare av boplats och barn.
Genom balansen mellan hane och hona och dåtidens krav på överlevnad så fick naturen ett vinnande koncept. Våra primära drifter som sexualdrift, överlevnadsdrift, aggressionsdrift etc. tog sig praktiska former. Med tiden kom idéerna som gav verktyg och vapen, hjulet och elden…
Hanen säkerställde föda och skyddade boplatsen mot yttre hot (Rationell inriktning). Honan förvaltade hem och borgade för inre trygghet och behagade hanen för att säkerställa sin position i flocken (Emotionell inriktning). Gemensamt för båda var dess sociala behov, nyfikenhet och uppfinningsrikedom, vilket banade vägen för förutsättning till civilisation

Hanen har i alla tider haft stor inflytande på fostran där barnen såg upp till och imiterade dennes beteende, både till strid och jakt så även handarbete. Emotionell ömhet och lek inom familjen har i alla tider varit det som bygger informell trygghet och banat vägen för vår sociala tolerans, men det var kontrasten som säkerställde familjens ställning bland andra klaner. Det vi vill kalla "respekt" upprätthölls av hanen och var avgörande för sin officiella sociala status. Mannen hade således en utåtriktad roll och kvinnan en informell roll.

"Bakom varje framgångsrik man står en stark kvinna"

Låt oss nu spola fram i snabb takt genom årtusenden så kommer vi märka att drifterna följer med, även funktionen i familjebilden. Vi spolar vidare med mer tekniska framsteg, lägger till religion och kultur. Fortfarande håller spelet mellan man och kvinna. Vi adderar på lite mer broderier, färg och glitter, mer pompa och ståt men fortfarande ser bilden intakt ut.

Grunden har varit huggen i sten där våra olikheter varit balansen för tillhörighet och överlevnad ända till modern tid.


1900-talet...
Nu tar vi klivet in i modern tid och njuter av tonerna till feminismens hesa stämma på 60-talet om att få ha "håriga underarmar".
Mannen har i alla tider haft en stark dominerande ställning eftersom det var han i regel som försörjde familjen. Med för mycket makt och ingen som ifrågasätter dess aktoritet så kommer naturligtvis missbruk som följd. Många män i fattiga och medelklassen, hade för vana att supa upp pengarna. När de kom hem så slog de sin kvinna. Skökor och hasardspel var inte ovanliga orsaker till att pengarna inte räckte till.
Nu vill jag passa på att nämna att alla inte var av detta slag, tack och lov, men ni måste förstå bakgrunden till varför vårt samhälle utvecklats till att bli vad det är idag.)
- Allt till tonerna att kvinnan tar hand om barn och hem.

För att lösa detta ohälsosamma problem och garantera trygghet för barnen och kvinnor så infördes både ekonomiska och sociala reformer där ett nytt system växte upp. Sverige blev ett föredömesland under 60 - 70 talet när det kommer till social välfärd.
Genom höjda skatter kunde vi minska klyftorna mellan fattig och rik, och värna om kvinnans rätt i vårt samhälle. Både barnbidrag och underhållsbidrag samt bostadsbidrag och socialbidrag gjorde att ingen nu behövde hamna utanför.
- Med eller utan en man vid sin sida.
Dessa reformer öppnades samtidigt portarna till nya arbetstillfällen i den offentliga sektorn (Socialtjänst, sjukvård, barnomsorg och skola etc.) vilket nu blev kvinnans naturliga arbetsplats. Än idag utgörs den offentliga sektorn av ca 70% kvinnor.
Solidaritet och jämställdhet fick nu riktig skjuts i folkhemmet och nu skulle kvinnorna ut i arbetslivet. Men fortfarande fick de även ta hand om barnen.

Nutid
Allt som har med barn att göra är förknippat med modern. Det är kvinnan som är gravid, hon föder barnet, hon utfodrar barnet, hon tar hand om barnet, hon lämnar och hämtar barnet, hon åker till BVC eller läkare etc. Det enda vår sociala och offentliga sektor är van att göra är att dokumentera mamman. De har alltid gjort så, mannen har bara varit en bakgrundsfigur i dessa sammanhang.

När nu pappan kliver in på scen så måste vi förstå att rutiner för pappan inte finns etablerat. Vi möter en förvaltning som redan har generationer av dokumenterad erfarenhet av ointresserade pappor. Troligtvis har dessa kvinnor i sin yrkesroll sett både en och annan onykter, drogpåverkad, aggressiv pappa med sina barn, och ännu bedrövligare mor, eftersom pappan är där.

Nu skall jag knyta samman säcken och väva samman stenåldern med vår moderna tid.
Kulturen genom årtusenden har påverkat vårt sociala arv, så även våra tekniska framsteg och nya mediaformer gör att vi lever ett modernare liv. Men våra drifter har inte förändrats en millimeter!
Vi har fortfarande sexualdrift, vi har fortfarande aggressionsdrift, vi har fortfarande överlevnadsdrift, och mannen har under alla dessa århundraden sett kvinnan som sin och tagit hennes roll förgivet.
Under tiden har mannen i generationer tillbaka knullat runt, supit loss, slagits och betett sig som svin i sin övertygelse att den skall pinka in sitt revir och samtidigt skydda sin sårade stolthet.
Såren har en vacker sjuksköterska plåstrat om...
Kvinnan har tagit hand om barn och varit i kontakt med alla dessa "kvinnodominerande" inrättningar.
- Förstår ni vart jag vill komma?

Fördomar förstärks av redan etablerade erfarenheter;
"Att pappan är bra att ha, men han bör inte ta hand om barnen".

Att vara pappa i vår samtid tar många av oss som en självklarhet, men vi måste vara medvetena om att vårt tidigare ointresse och destruktiva historik färgat vårt arv rött. Och så länge som det är kvinnor som dominerar den offentliga sektorn så kommer även fördomar att bäras vidare.

Ett steg åt rätt håll…
Självklart skall du inte behöva stå till svars för vad som hänt i det förflutna, (Vem bryr sig om vad Acke och Dacke gjorde på 1300-talet!?), men det lever kvar och hemsöker bilden av oss som pappor.
Det enda vi kan göra för att bli av med detta arv är:

- Engagera dig i dina barn och visa att du är bättre!

Var delaktig på alla besök som omfattar dina barn. Gå på alla som har en förkortning som; mödravårdscentralen (MVC), förlossningen (BB), barnavårdscentralen (BVC) etc. Bjud på ett vackert litet leende och ta fram ditt ID-kort och be snällt personalen att skriva in dig som närvarande.

Genom att du gör detta så förändrar du bilden av dig som pappa omedelbart till det bättre. Om alla pappor gjorde detta, varje gång så kommer vi skapa en helt annan statistik, vilket skulle tvinga fram ändrad attityd. Vilken domstol kan argumentera för att du är en dålig pappa om det är du som tagit hand om barnen?

Din statistik kommer att bevisa att du är en engagerad pappa, vilket du kommer få mångfaldigt tillbaka i framtida sammanhang.